Spontanitet

Jag har kommit på en grej. Jag är nog ganska spontan. Och jag älskar när andra är det. Jag gillar när man hastigt bestämmer att ha en vinkväll med en vän, en middag med en annan familj eller en långpromenad sent på kvällen med någon man tycker om. Tummen upp för det alltså.
Ikväll kom en vän hit. Först lekte barnen, vi beställde mat och snackade. Sen åkte hon hem och nattade sin son och kom tillbaka hit och vi drack det goda vinet Café och snackade. Jag är fortfarande vaken, klockan är halv ett, Malte suger på natten och tittar storögt på mig som tar den sista klunken av det goda vinet och snart kryper vi tillsammans ner i sängen och sover. Ett par timmar i alla fall. Innan det är dags att amma. Hahaha. Det är livet nu, ja. En aning jobbigt ibland. Men får ni någon gång en tvåmånaders baby som ler mot er, som är er alldeles egna, kommer ni förstå. Det finns ingen mer beskyddande kärlek än den.

Kommentarer
Postat av: Andi

Ja, visste e det kul med spontanitet!!?

Sen e det jäkligt tråkigt med sådana som är helt tvärtom... som INTE kan vara spontana... inte ens om värsta erbjudandet/situationen dyker upp??!

:-(

2010-08-25 @ 21:01:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0