Hej igen

Jag önskar verkligen att jag var en sådan som bloggade varje dag och gjorde roliga, spontana inlägg om min vardag. Underhållande, tankeväckande och så att människor känner igen sig. Men det går bara inte. Jag är helt ur gängorna. Får se om jag tar igen det en annan tid. Just nu får det bli något inlägg då och då. Skaffar jag någon gång en Iphone lovar jag att det blir andra bullar, känns så mycket lättare då...
Här har det hänt grejer antar jag. Malte har börjat sin inskolning, går sådär. Eller ja, han har varit där två dagar bara men oj vad mammig han är just nu. Fast jag gillar det =) Noel har börjat fritids, han har varit där ett par timmar nu denna veckan och imorgon är första dagen i förskoleklassen. Det är mycket nytt för honom och starka känslor emellanåt. Idag när jag kom brast han i gråt men försökte kväva det och inte låtsas om något när personalen sa hejdå. Jag undrade om något hade hänt men han ville inte prata om det där. På vägen hem berättade han att han precis innan jag kom hade tänkt och undrat när jag skulle komma, för de andra skulle precis in och äta lunch. Och precis då kom jag och då bara brast allt. Min lilla gosse, jag började nästan gråta själv. Han försöker verkligen vara så stark. Det är inte lätt att komma från dagis där man är äldst och populär till en skola med 40-50 barn på fritids (och det är lite för att skolan inte kommit igång) och knappt känna en kotte. Hade inte kompisen Hjalmar varit där idag vet jag inte hur det hade gått...
Hösten känns nervös och pirrig, inte bara inför hur det ska gå för barnen (jag vet att det kommer gå fint så småningom) utan mycket för allt praktiskt. Det krävs en del av oss för att kunna hålla ordning på allt som ska ordnas inför dagarna, papper som ska fyllas i och lämnas in, gympapåsar, extrakläder, blöjor, frukt och smörgåsar som ska packas ner. Gud alltså... Måste verkligen få till en bra struktur och typ ha söndagsmöten med Jon inför veckan...
Nu till något riktigt roligt! Min syster Sophia ska gifta sig! Ja! Och redan nu i oktober. Känns otroligt stort och spännande!
Vi får se när vi hörs igen!

Småland

Nu åker vi till stugan några dagar!
Jag tar med mig min nykokta vinbärssaft, mina nymålade naglar och hoppas på inte alltför mycket regn men desto fler kantareller!

Bloggtorka.

Vilken torka det var här då. Vi har ny dator men bilderna ligger på den gamla som jag aldrig är inne på. Då blir det lite jobbigare att skriva ett inlägg alternativt lite tråkigare utan bild. Får se när jag pysslar iordning det här med bilderna och nya datorn. Så länge får ni ett par bilder.












Gorillan

Efter att ha blivit inspirerad av Karin  (Ah, det går inte att länka. karin-tanten.blogspot.com. Kolla in en fin blogg) kommer nu detta inlägg. Känner någon annan igen dessa monsteröppningar? Som en hungrig gorilla. Skafferiet kryllar av dem. Titta och njut av detta bildspel.



Observera den streckade linjen och texten "press here to open".













Veranda/terass/altan. Vad är skillnaden och vad ska vi nu kalla den?



Vi kunde bara inte låta bli att köpa en sådan här växt. Lite skämt men det blev faktiskt snyggt ändå hahaha. Fast lite resort-varning =)




lite från lekplatsen


















Vårt nya projekt!



Nu har vi nog slutit Svensson-cirkeln men det bjuder jag på för fy fasiken vad fint det kommer att bli med ett trädäck! Väggarna ska självklart bli högre på sidorna. Högt och insynsskyddat på ena sidan och sedan lite lägre in mot trädgården. Ser fram emot många kvällar med grillning och vin i sommar. Ett problem bara. Trädgårdsmöbler. Fy, vad mycket fult det finns. Hjälp mig snälla! Jag gillar bara Fermobs svindyra möbler. Och då vi tänkte skaffa möblemang för 6-8 personer blir det lite väl dyrt. Men jag är så kräsen. Jag tycker verkligen att de flesta trädgårdsmöbler är fula. När jag väl hittar något jag gillar kostar en stol 2000 kr och det är lite väl mastigt...

Here it goes...

Så. Nu fick jag äntligen tummarna loss att göra ett inlägg. Jag är helt ur fas, måste jag säga. Kanske dröjer det en månad till innan jag skriver. Kanske är det ingen som läser. Ingen som bryr sig. Skitsamma. Här kommer lite från den senaste tiden!

Malte hade vattenkoppor eller vattkoppor, kalla det vad ni vill. Såg inte klok ut. Skönt att ha det avklarat i alla fall. Ja, Noel fick ju det också. Fast vi hade ju bestämt för oss att han hade haft det innan. Milt förvisso, men ändå. Det råder delade meningar om detta. Om man kan få det två gånger eller bara en. Nåja, denna gången fanns ingen tvekan.



Full med kylbalsam utanpå och full av Tavegyl (klådstillande) inombords.



En vanlig syn en vanlig dag hemma hos oss. Hahaha, jätterolig bild ju...hahahaha...
Förresten, har alltid tänkt mig att mina pedanta vänner som nu är gravida en dag kommer att förstå den här röran på bilden. Att de kanske inte gör det nu men att det kommer en dag när de också har barn som medför utmaningar som blandas med livets andra måsten och då ser det ut så här ibland helt enkelt. Ganska ofta faktiskt. Men nu tänker jag att de kommer säkert att ha det lika fint när de får barn med. Framför allt i början. När barnet bara ligger där på en filt och jollrar.  Sen kanske det blir lite småstökigt ibland. Men det kommer alltid var tiptop innan de går till sängs på kvällen. Eller hur blir det? Andra är ofta perfekta i ens egna ögon.



Mina älskade ungar!





Middag ute med hängande tvätt i bakgrunden. Ser fram emot många av dessa kvällar i sommar. Men snart blir det på vårt nya fina trädäck som Jon håller på att bygga! Ni måste komma hit och grilla med oss!



Köpte en babygunga för några veckor sedan. Succé.



Detta kan vara en tidig morgon. Typ 5.45. Ja, det är ett smultronmärke han har mitt på bröstet. Kom när han var några veckor gammal. Försvinner efter ett par år eller så. Helt ofarligt. Om ni undrade alltså.



Ikväll sydde jag ett örngott till Maltes kudde i vagnen. Tyget som blev över blev en liten väska. Har jag gjort det förr? Ja, jag har alldeles för många tygväskor...men den blev fin. Den ska jag ha på midsommar.




Varför bloggandet kommer nederst på min prioriteringslista...

Jag hinner inte med livet. Fast jag försöker att tänka att det är det här som är livet. Det som händer hela tiden. Men jag brottas ändå med mitt dåliga samvete stundtals. Tur man trivs på jobbet. Så här har det sett ut sedan i torsdags + fortsättningen.

Tors 13.30-21.30
Fre   7-15
Lör   7-15 (övertid) extra pengar!
Sön  7-15 (skulle jobbat kväll) extra pengar!
Mån  7-15
Tis    7-15 Träffa gammal kollega på kvällen och äta middag
Ons  21-07.15
Tors  sova
Fre ledig. Fest hos kusin på kvällen.
Lör   7-15
Sön  ledig
Mån  7-15
Tis    7-15
Ons-fre ledig och själv med barnen för Jon åker på begravning i Nyköping
Lör   13.30-21.30 sover på jobbet
Sön  7-15

Jag bor ju nästan där...timmarna på eftermiddagen vigs åt familjen. När de somnat är det röjning av hus och slapp i soffan. Hur mycket mer kan man hinna med? =)

Vad har hänt här då?

Vänner på middag. För en gångs skull blev det inte vilt. Eller jo, förrätten då kanske. Jon stod för maten och disken och det var en väldigt trevlig kväll haha.
Menyn ser ni här:

Förrätt
Sallad på rökt gåsbröst med färsk spenat, avokado, pinjenötter och granatäpple serverad med citron -och honungsaioli och grillat lantbröd.

Varmrätt
Varmrökt lax med dillstuvad potatis tillsammans med röra på citron, ägg, valnötter, lök och mascarpone

Efterrätt
Friterad camembert med hjortronsylt, vaniljglass och friterad persilja

Hahaha, det här var ju riktigt roligt att komponera i skrift. En bild på förrätten kan ni få i alla fall. Sen glömde jag tyvärr att fotografera.





Malte har lärt sig att ställa sig upp alldeles själv. Snart går han väl. Oj, vad tiden går. Som alla säger.









Noel och granntjejen.



Imorgon kommer mamma hit och sen jobbar jag natt lördag och söndag. Ha en fin helg!


Det verkar som att jag kommit av mig lite

och det där första inlägget som ska bryta det här känns så viktigt. Men jag orkar inte bry mig om det. Här kommer en uppdatering på vad som hänt sedan sist vi sågs.

Mamma fyllde 60 år i december och en helg i slutet av januari var jag och mina två systrar i Hässleholm med henne och firade. Spahelg på Hälsooasen och övernattning på Hotell Statt. Rekommenderas varmt!

Jobbet fortsätter. Nu står jag på egna ben på gyn i Lund. Det känns bra.

Första natten jag jobbade och Jon skulle vara själv med båda pojkarna blev Noel magsjuk. Ja, ni kan bara tänka er hur den natten var...

Dagarna fortsatte med en jättekrasslig Noel. Har aldrig sett honom så sjuk. Han låg på soffan i tre dagar. Ville inte ens äta isglass.

Så blev Malte sjuk. Jättesjuk. Vi åkte till barnakuten efter två dagar och då hade han gått ner över ett halvt kilo. Det är ganska mycket när man bara väger åtta. Sköterskan blev förvånade när vi blev utskrivna. Vi med. Väl hemma repade han sig sakta efter ett par dagar.

Malte har nu sex tänder och två till på väg. Helt sjukt många!?

Igår gjorde vi iordning Maltes rum och inatt sov han där. Det gick riktigt bra. Och fint blev det.

Idag kommer Noel hem. Han har varit hos farmor och farfar sedan i lördags. Han längtade efter oss igår. Han brukar inte bry sig alls om att han är borta från oss annars när han är där men nu låg farfar sjuk i halsfluss och det blev väl inte riktigt som han hade tänkt sig. Farmor lämnar på dagis och sen hämtar vi honom.

Kan mina vänner snarast komma hit på middag? Måste hitta en dag. Tiden bara går och går. Kan meddela att Malte både sitter och kryper och ställer sig.


Tiden går

och Malte blir större och större. Idag invigde vi sittvagnen och nya åkpåsen och gungade på lekplatsen.














Los Cristianos, Teneriffa 2011.

Vi hade lyxen att få den bästa terrassen. En sådan terrass som alltid någon annan lyckas få. Den fick vi. Precis vid poolen. Det underlättade en del med våra två små killar.















Den här fina takterassen hade våra vänner som just nu bor en kvarts bilresa från Los Cristianos. Vi var där en kväll på barbeque och bad i deras jacuzzi.















Malte och Märta.



Noel och Lo fann varandra snabbt och blev bundsförvanter för en kväll.









Här är vi alltså i vackra Fañabe. Återvänder vi till Teneriffa kommer vi definitivt bo där då.













Jag utmanade Jon till en fiskpedikyr. Hade tänkt ge honom det i present nu när han fyller år nästa vecka men så sprang vi på ett ställe nere i hamnen där nere och slog till. Klockan är halv nio på kvällen här.








Julen 2010 i bilder














































Nyckelord

  • Nya tänder? Är där inte något i munnen? Kan det vara därför han är missnöjd?
  • Varför vaknar du femtioelva gånger om kvällen?
  • Ont i magen?
  • Bajsar helt plötsligt 7 gånger om dagen.
  • Jodå, där är två nya tänder på väg upp. Samtidigt. Inte konstigt han biter på saker och är ledsen ibland.
  • Vällingpanik-fungerar inte. Snart börjar jag jobba.
  • Malte dricker nu välling med bröstmjölk. Det bara lossnade. Nu kan det bara bli bättre.
  • Pumpa ut så man inte sprängs.
  • Noel beter sig som en bortskämd liten skitunge ibland.
  • Noel är helt fantastisk.
  • Noel har börjat sova längre sen en lång tid tillbaka. Hör och häpna, barnet sov till kl 10 på nyårsdagen.
  • Snart åker vi. Solhatt? Finns det ens att köpa nu? Våtservetter. Burkmat. Solkräm. Bikini. Passar den ens?
  • Bikinin passar nog. Har inte tid att köpa någon. Tack och lov har jag gått ner allt. Och fem kilo till.
  • Jag börjar jobba morgonen efter vi kommer hem. Landar på Sturup kl 22.20. Väl hemma och barnen i säng är väl klockan 1.00. Jag ska upp kl 5.
  • Jag vill handla nya kläder. Det brinner i fingrarna. Har inget kul i garderoben. Jo, en ny kofta jag köpte igår. Finaste någonsin.

Imorgon ska Jon jobba några timmar. Vi ska slöa hemma.
Jag kan inte sluta tänka på den lille pojken som dog. Det gör ont i hjärtat varje gång jag tänker på dem.


Ganska rolig grej ändå. Sammanfattar året fint.


En bild


Idag är livet nästan perfekt

Helt perfekt får det aldrig bli. Tror inte att det är svaret. Då längtar man inte efter något, ser inte fram emot något, strävar inte efter att förändra och förbättra sina svagheter och sen behöver man väl de där jobbiga stunderna för att verkligen kunna uppskatta de bästa.

Idag fick jag i alla fall reda på att fått jobbet som jag nu gått och trånat efter i en vecka. Halkade av en slump in på en intervju på en avdelning i Lund som jag länge sneglat på och drömt mig bort till. En av mina närmsta under utbildningen jobbar där och efter rekommendation så satt jag där helt plötsligt och berättade om mig själv, mina styrkor och svagheter, och försökte visa mig från min allra bästa sida. "Vi hör av oss torsdag eller fredag nästa vecka". En veckas väntan. Det kan vara kort tid men också en halv evighet. Torsdagen var telefonen tyst. Så typiskt. Man tror ju att de kommer att höra av sig då. Men nej. Fredag, idag, halv två ringer hon. Skyddat nummer.
-Hej! Är det så att du fortfarande är intresserad av att jobba hos oss?
-Ja...det vill jag verkligen jättegärna.
-Jamen, då tycker jag att du ska göra det!

Våren är nu säkrad. Jag börjar nu jobba på en avdelning med fina Johanna och jag ser så mycket fram emot att få blåsa liv i vår vänskap igen och nu även som kollegor. Kan man få det bättre?
Sen är det ju så att det viktigaste är egentligen att framtiden är säkrad. Jon hade redan begärt föräldraledigt nästa termin. Hade varit lite jobbigt om jag hade stått utan jobb och han med föräldrapenning. Detta har stressat oss en del de senaste veckorna...
Nu ska jag försöka njuta av dessa sista veckor som mammaledig med min fina Malte. Kanske är det sista gången jag gör detta. Känns lite konstigt. Den 9 januari åker vi till Teneriffa. Jag har redan resfeber. Den 17 januari börjar jag jobba.
Weeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee!

Lately

Ja, här har det varit dött som vanligt.
Har haft en del saker för mig. Inget vansinnigt intressant. Lite fikor, bvc-besök, föräldragrupp. Men viktigast av allt, en jobbintervju. Den första inför våren och förhoppningsvis den sista och enda. Hoppas så mycket på detta jobbet...hade varit otroligt befriande och härligt att kunna njuta av december och inte oroa sig för vårens jobbsituation.

Kolla in våra snygga pepparkakor =)







Älsklings-Malte.



Han är riktigt duktig på att ta sig runt nu. Vrider och vänder på sig och gungar på alla fyra.


Sådär ja.

Jaha. Här händer det inte så mycket. Igen. Jag är kass på detta, jag vet. Kalla mig periodare. Ikväll är jag själv med pojkarna. Så kul att man kan säga så nu. Typ farfar till farmor om några år: "Ja, och så kommer Jon och Kristina i eftermiddag. Skulle de ta med sig pojkarna?" Hahaha.



Ursäkta mig men, hur söt???


Tidigare inlägg
RSS 2.0