sjuksyrrestina

Denna kvinnan berör mig just nu. Kan inte sluta följa henne. Lotta.

Ikväll är en trött kväll efter en lång dag. Tror jag ska lägga mig snart. Å andra sidan är jag vid gott mod då jag har en superkul helg framför mig! Det kommer att hända massor av saker! Kanske ska hitta någon liten acessoar till helgen efter skolan imorgon. Sen blir det festligheter, dop och 60-årskalas. Lilla pappa, han ska få en skjorta och en v-ringad tröja att ha över. Det är det han har för det mesta men vi döttrar tänker oss att han nog inte förnyar sina plagg så ofta så det blir nog en bra present. Måste även handla en present till lillasyster och till Emelie. Ses imorgon, min vän. Godnatt.

Trots. Har inte så mycket erfarenhet av det. Noel var väldigt lugn, försiktig, försynt och lite reserverad under sitt första år eller så. Han blev fullständigt livrädd om något annat barn var högljutt bredvid honom, oavsett om ungen var vansinnig eller bara på gott humör och tjoade för det. Noel gjorde inte så mycket ljud ifrån sig när han var liten så klart som fan han blev rädd när någon ställde sig framför honom och hojtade av lycka! Men allt eftersom han har växt har han blivit mer nyfiken, busig, livlig och vill ständig undersöka och prova nya saker. Men trotsig har jag aldrig velat kalla honom. Vilja har han alltid haft. Ett par gånger har vi trott att det ska börja. En incident som fått oss att gå ihop och planera hur vi ska skapa enad front gentemot trotstiden som följer. Men den har aldrig stannat mer än någon incident här och där. Men under ett par dagar nu har vi känt att vi går mot nya tider. Noel blir arg och bestämd, ledsen, vansinnig och skriker tills han är alldeles röd i ansiktet. Det håller inte på så länge. Så länge man håller sig någorlunda lugn själv skulle jag vilja säga att det är över inom en kvart. Det är inte så lång tid. Men det är nog en kombination av hur länge man orkar som förälder och hur pass uthålligt barnet är. Och ju mer uthålligt barnet är desto mer påfrestande är det för föräldrarna.

Noel pratar så mycket nu. Det är underbart. Men när han har sin trotsstund vet han nog inte riktigt hur han ska hantera det gällande talet. Det som kommer ut ur hans mun under denna stund är: "Mallgroda" (så säger Madicken, Noels favorit), mallunge, gnällunge osv.

Det blir kanske en påfrestande tid, eller så går det över ganska snabbt.

Det tänkte man inte på när man undrade vem som gömde sig i magen v 29. Men sen är han också världens bästa, alla kategorier!

Okej, jag får nog skriva lite. Det har väl inte hänt så mycket här. Därför jag inte känt för att skriva. Noel har varit sjuk, feber. Men frisk sen i lördags/söndags. Idag tar jag tåget tio och går i skolan från tolv till sex. Kände mig helt knäckt i fredags. Ville bara gå och lägga mig i en säng och aldrig gå upp mer. Det är för mycket att lära sig. Jag visste inte vart jag skulle börja. Började jag på en sak såg jag bara alla andra saker som också ska börjas på och slutade läsa. Började på något annat som kanske skulle kännas lite lättare men såg också då i ögonvrån den långa listan på allt jag skulle trycka in. I söndags gjorde jag upp en plan. En sak i taget. Försök läsa på bara det som är planerat och glöm det andra så länge. Får se hur det går. Imorgon blir en fridag i skolan fyllt med egen läsning och diskussion. Torsdag och fredag blir det föreläsningar. I helgen är det fullspäckat. Födelsefest på lördag och dop och 60-årskalas på söndag. Det blir kul.
Jag har lite bilder som jag tänkte lägga in men jag är för lat för att gå och hämta min kamera. Det får bli en annan dag.

Idag har jag och Noel en mysig lördag tillsammans. Han vaknade 6.15. Hade förhoppningar på annat eftersom han var uppe till 21 igår och tittade på Idol med oss. Men det är något ni ska få lära er därute, ni som inte fått barn ännu. Det spelar ingen roll om ungen är uppe sent, ni får inte sova längre på morgonen ändå! Visst om han hade varit uppe till tio varje kväll hade han väl ställt om sig så småningom. Men eftersom han somnar runt sju-halv åtta på vardagarna är han inställd på att vakna mellan sex och sju. Så lördagen har varit lördag länge.
Vi har lekt en massa, ätit lite rester från igår, handlat lite och lagt pussel. I eftermiddag ska vi baka bröd.
Ska lägga upp några bilder sen!

Nä, jag har faktiskt inget kul att berätta. Så är det. Ska försöka plugga lite ikväll. Noel är sjuk så imorgon blir det tyvärr ingen läsning. Så är det. På fredag kan jag läsa ett par timmar. Typ inget i helgen. Jo, om kvällarna om man tycker det är lockande. Sen några timmar på måndag. Sa jag att tentan är på fredag om två veckor?

Låter jag negativ? Va? Jo, så är det kanske.

Ena stunden känner jag mig peppad. Tänker, det här ska jag nog klara. Bara ta det lugnt, det handlar sällan om sekunder. Du hinner tänka, fråga, fundera och vänta på effekt av en åtgärd. Ha respekt och ha nära till teorin så den kopplas till praktiken och var inte rädd för att fråga och be om hjälp. Det löser sig detta. Andra stunder tänker jag, hur fan vågar de släppa ut lilla mig att ta hand om en svårt sjuk patient med akutlungödem? Jag kan inte detta, känner mig fullständigt tom. Jag kan ofta svaret på första frågan men aldrig på följdfrågorna. De där läskiga varför-frågorna som egentligen är det som spelar den viktigaste rollen. Nä, de är svåra och jobbiga. Då vill jag hellre hoppa av och jobba i en butik eller läsa till make-upartist. Känns som att det kanske hade passat bättre.
Ojojoj, hur ska detta gå?

Ja, som rubriken lyder. Så blir det ikväll. Kanske inte mitt livs mest lärorika timmar men ändå. Vid halv nio när det är sport ska jag ta en kort hundpromenad och ta en sväng inom kiosken och köpa lite godis tror jag. Det behövs ikväll.
Måste ladda imorgon inför simulatorträningen kl 13.15. Så nervöst. Vi ska hantera en simulerad situation på CRC gällande en sjukdom. Det ingår en docka kallad Simon som är gjord så lik en patient man kan komma med puls och hjärtrytm. Sen sitter det läkare och kliniska lärare bakom en spegelvägg och styr patienten och ger en uppgifter och information. Behöver man tillkalla läkare låtsasringer man och då svarar en fiktiv läkare. Kanske han ordinerar fel dos av ett läkemedel och då ska man veta det. Kul. Kul faktiskt. Okej, jag skriver och berättar imorgon hur det var!

Idag kände jag mig uppgiven. Känns lite omöjligt just nu att lilla jag ska kunna arbeta som sjuksköterska. Hur ska jag klara det? Vi hade en genomgång idag och läraren satte ribban för hur mycket vi skulle kunna och hur djupt vi skulle gå inom en viss sjukdom. Alla satt och gapade med en klump i magen. Visst, det är rimligt att vi ska vara så pass insatta och att det krävs för att vi ska ut och jobba men hallå! Gå in SÅ djupt på 54 sjukdomar på så kort tid känns nästintill omöjligt. Medicinsk vetenskap har för lite plats på utbildningen. Det räknas som bikunskap eftersom vårt huvudämne är omvårdnad. Det känns inte så just nu kan jag säga...

Hur ska jag kunna lära mig allt detta? Sen känns det också jobbigt för att jag vet om att jag är så lat. Jag hade kunnat sitta nu ikväll eller imorgon och läsa lite men jag gör ju inte det! Jag sitter i skolan på vardagarna, inget mer. Och hittills har det fungerat. Aldrig missat en tenta. Men nu tror jag inte att det räcker tyvärr. Kanske detta blir den första tentan jag kör och får göra omtenta på...

Till något annat. Snart ska jag laga lite mat. Det blir en gryta med quornfiléer, broccoli, sockerärter, selleri, cashewnötter och kokosmjölk. Lite ris till det och varsin öl. Ska bli smarrigt!

Blä, vad tråkigt. Jag vill inte läsa om jävla gallgångar och skit. Orkar inte mer skola, känner jag.
Det här var jag idag!



Stövlarna ser ni här



Fantastiska, eller hur?

Åh, jag kommer inte in i att blogga varje dag känner jag. Har så mycket för mig och orkar inte helt enkelt. Idag när vi hade ätit började jag sätta igång att sortera bland hatt -och skohyllor. Nya stövlar, vantar, halsdukar och mössor är nämligen inköpta och jag blir nästan illamående av tanken på att bara lasta det på allt skit som samlats i hallen. Jag vet inte vad det är med oss här hemma men på något konstigt vis lyckas vi samla på oss grejer och sprida ut dem. Vi har ett stort hus men det tar väl en livstid innan man får in ett riktigt system för hur man ska ha allt. Sen förvärras allt av alla säsonger. Vinter -och sommarkläder ska bytas ut och det är såå tråkigt.
Kanske skulle ha fotograferat det jag köpte? Får se om jag orkar en annan dag. Lägger in lite bilder!






Nu ska jag kolla lite på tv. Sen blir det lite kvällsfika av något slag. Imorgon ska jag se om jag kommer ihåg att fota mina nya stövlar och det andra jag köpte!

Av förståeliga skäl har bloggen legat på hatthyllan ett tag. Nu tänkte jag ge mig på en ny bloggera fullt av inlägg. Får se hur det går. Har precis gått in i en ny kurs. Och den är helt galen. Tror jag sagt så inför nästan varje kurs på sjuksköterskeutbildningen men nu menar jag det verkligen. 54 sjukdomstillstånd med allt vad det innebär på fem veckor. Det är för mycket helt enkelt. Sen ingår det praktiska övningar och simulatorträning. En rolig kurs men alldeles för proppad. Tio veckor hade passat bättre.
Ikväll handlar kvällen om Idol, chips och whisky. Konstig kombination, jag vet. Men det kändes rätt ikväll.
.
Tänkte lägga in några bilder från de senaste veckorna.

Här är jag och min lilla Malin på väg till en Puppy-shower. Ja, jag vet. Vad fan är det? Det är precis vad det låter som.



Vi skrattade hela vägen till Slottstaden. Under tiden att vi gick lite vilse fick vi vila, hämta andan och tillföra lite energi.



Min lille doktor hemma hos mor.



En sjörövare hägrade också där.



Vi hann med en sväng på museet.